Har du hört talas om den relativt nya trenden barfotalöpning? Den har fått mycket uppmärksamhet i media senaste året, inte minst på grund av boken Born to Run som skrivits av Christopher McDougall. Författaren har även setts i TV, då han deltagit i svenska pratshower, och har därmed fått gott utrymme att framföra sitt budskap, vilket går ut på att människan är född att springa, och att det mest naturliga är att springa barfota. Detta bör ses som en sanning med modifikation eftersom människan visserligen är byggd för att röra på sig, men då inte på asfalt som är det vanligaste underlaget för många som springer idag.
Att springa barfota medför både fördelar och nackdelar. För att börja med nackdelarna så kan en ovan löpare som springer barfota ådra sig en del nybörjarskador. Det brukar då främst handla om belastningsskador på knän och underben. Det finns dock även en lång rad fördelar. Genom att springa barfota får man lära sig att sätta ner foten på ett sätt som är nyttigare för kroppen i helhet. När du springer barfota blir du så gott som tvungen att sätta ner främre delen av foten först, till skillnad från när du springer med dämpade skor där många landar på hälen. Om du kan göra en korrekt fotisättning och dessutom sätta ner fötterna närmare kroppen så har du vunnit mycket. Din kropp kommer då i längden att hantera löpningen bättre och du riskerar inte att drabbas av lika många skador när du löptränar.
Förutom att springa barfota kan du även välja att springa med minimalistiska skor. Detta känns väldigt ovant till en början för en person som har vant sig vid att springa med dämpade skor, men det kan vara ett bra sätt att pröva på barfotalöpning på ett lindrigare sätt för den som vill börja försiktigt.