I njurarna bildas saltkristaller som blir till små stenar. Dessa passerar ut med urinen, men ibland kan de fastna i njurarna eller i urinledarna och då orsakar de ett njurstensanfall. Ett njurstensanfall är oftast mycket smärtsamt och man måste söka akut vård. Om man får en ihållande smärta, eller smärta som kommer i upprepade perioder och blod i urinen kan det vara tecken på att man har njursten. Ibland får man också en infektion i urinvägarna. Om njurstenar stoppar flödet från njure eller urinvägar är det ett njurstensanfall som kräver akut vård, men man kan också ha besvär av njursten även om de inte blockerar flödet.
Om man har bakterier i urinen som verkar finnas där ständigt kan det vara ett tecken på att man har njurstenar. Det är vanligare att män drabbas av njursten än kvinnor. Orsaken till njurstenarna är vanligtvis vad vi äter och dricker, men personens ämnesomsättning och tarmfunktion kan också påverka risken att drabbas av njursten. De njurstenar vi har i Sverige består oftast av kalciumsalt.
Om man haft njursten ska man dricka mycket för att späda ut urinen. Minst tre liter per dygn bör man se till att få i sig.
Ett njurstensanfall kommer oftast plötsligt och de startar för det mesta i ena sidan av ryggen eller bak i ryggen och strålar fram mot buken. Smärtorna strålar mer mot urinblåsan eller mot ljumsken.
Man kan också få smärtor eller en känsla av ilningar mot underlivet. Det är inte ovanligt att man mår illa och kräks under ett njurstensanfall. När man drabbas av ett sådant akut njurstensanfall, där stenarna blockerar flödet från njuren eller urinvägarna måste man få vård akut. Om man inte drabbas av ett regelrätt njurstensanfall, men misstänker att man kan ha njurstenar, bör man kontakta sin vårdcentral för att läkare ska kunna undersöka och se om det finns njurstenar som kan komma att ställa till problem.