Kolloid är ett ord som används både inom kemin och inom medicinen. Själva begreppet kolloid är kemiskt. I medicinen kan man bereda läkemedel och ge dem i kolloidal form. De kolloidala formerna av läkemedel är suspensioner, aerosoler och emulsioner. Som exempel på kolloid i människans kropp kan nämnas blod och bröstmjölk. Det finns också ett ämne i vår kropp som kallas kolloid, och det är den geléartade massan som finns i sköldkörteln.
Inom kemin hittar man förklaringen till vad en kolloid är. Ordet kolloid är det grekiska ordet för lim. Inom kemin beskrivs kolloid som ett system där ett ämne är dispergerat (det vill säga fint fördelat) i ett annat ämne. I en kolloid har det finfördelade ämnet partiklar som är så små att deras storlek ligger mellan en nanometer och en mikrometer. Ämnena kan ha samma eller olika aggregationstillstånd. Det vill säga de kan vara vätska, gas eller fast form. Kombinationerna av ämnen har olika namn. När man har en gas som är finfördelad i en vätska är namnet skum, för att ta ett exempel.
I kemin kallas ofta den delen som handlar om kolloider för den bortglömda kemin, men i vardagslivet stöter vi ofta på kolloidala ämnen. Varje dag ser vi, och använder vi några kolloidala ämnen, som till exempel grädde, smör eller mjölk. När vi ser dimma eller rök, åker på asfalt, skriver med bläck är det också då kolloidala ämnen vi har att göra med. Kolloider förekommer också i många produkter vi använder oss av, som exempelvis skumplast, vissa limmer och en del målarfärg.
Så även om det ses som en bortglömd del av kemin lever kolloiderna i högsta grad i både vårt vardagsliv och inom mer kvalificerad teknik. Inom nanotekniken till exempel är kolloidkemin en mycket viktig faktor. Ändå är det nog den medicinska betydelsen av kolloider som de flesta känner till.