När du lyssnar på någon kan du lyssna på olika sätt. Om du är intresserad och engagerad lyssnar du aktivt, och inte bara hör, utan också förstår det som sägs. I motsats till detta aktiva lyssnande, kan du lyssna passivt om du inte är speciellt intresserad av vad som sägs, eller om den som talar inte har förmågan att engagera dig.
Om du lyssnar aktivt eller passivt beror alltså inte enbart på dig själv, utan också på den som talar.
Detta är avgörande inom många områden, och därför är det många yrkesgrupper som måste lära sig att tala på ett sätt som gör att åhöraren lyssnar aktivt. Som exempel kan vi ta en lärare, som ska hålla en föreläsning för sina elever. För att eleverna ska ta till sig kunskap och verkligen lära sig, krävs det ett aktivt lyssnande. Om läraren bara läser upp det han har att säga, utan att kunna engagera eleverna, kommer de flesta i klassen bara att höra, det vill säga de kommer att lyssna passivt. När du lyssnar passivt hör du det som sägs, men du fördjupar dig inte, och efteråt har du kanske svårt att komma ihåg vad som sagts. Vid aktivt lyssnande tar du till dig det du hör, och du förstås och analyserar, och därför kommer det som sagts att finnas kvar i ditt minne.
Det är förstås intresse och engagemang som styr om du lyssnar aktivt eller passivt, men det går också att lära sig att lyssna aktivt. En läkare, eller sjuksköterska, till exempel, kan inte utöva sitt yrke på ett bra sätt om han eller hon inte lyssnar aktivt på patienten. De måste lyssna, och kanske också tolka patientens berättelse för att kunna ställa rätt diagnos, och ge en bra vård. Skillnaden mellan aktivt lyssnande & passivt lyssnande är alltså stor och betydelsefull.