Konflikter har alltid funnits och kommer alltid att finnas inom alla områden. Oavsett om vi befinner oss i arbetslivet, i familjen, skolan, kompisgänget eller i en parrelation kommer det då och då att dyka upp konflikter. På ett sätt kan man säga att det är positivt, för om inga konflikter alls syntes till, kan man misstänka att det inte råder demokrati och jämställdhet. Då kan konfliktlösheten bero på att man inte vågar opponera sig.
Små konflikter brukar snabbt lösa sig av sig själva, men det finns också många tillfällen då en konflikt kan bli långvarig och ställa till mycket problem. Därför måste vi lära oss att hantera konflikter på ett bra sätt.
Naturligtvis måste vi alla kunna hantera de konflikter vi hamnar i i vardagslivet, och kanske stanna upp och tänka efter innan vi gör något som kan fördjupa konflikten. Man brukar säga att konflikthantering är något som tillhör vår utveckling som människa, och man kan se hur små barn redan i förskoleåldern har sina egna sätt att lösa de konflikter som uppstår, men inom vissa yrken är det extra viktigt att man snabbt kan hantera en konflikt på bra sätt. Som exempel kan tas personal inom skolan. Där måste det snabbt vidtas åtgärder om det uppstår konflikter, både elever emellan, men också mellan elever och skolpersonal. Då kan man inte alltid enbart lita till sin egen intuition, utan där krävs det ibland utbildning i konflikthanteringstekniker för att allt ska skötas så bra som möjligt.
Sen har vi ju också de riktigt stora konflikterna, på världsnivå, där konflikter kan leda till krig. Där krävs helt andra konflikthanteringstekniker än vid vardagskonflikter. Tekniker som neutralitet, gruppmedlingsmetodik, konfliktlösning i form av ”bågskytte”(vilken går ut på att ”skjuta iväg” alla de pilar, eller frustrationer man bär på direkt), dialogisering, demokratiskt beslutsfattande i konflikt, gruppgenomgång eller andra former av konflikthanteringstekniker väljs efter den konflikttyp det handlar om.