När ett foster är 9 till 28 veckor gammal, börja blodkropparna att ta form i mjälten. Efter födseln, beholder mjälten blodet i sig och släpper det i omlopp om blodtrycket blir för lågt. Den tar bort gamla röda blodkroppar och lagrar järn som ska användas till nya. Vita blodkropparna cirkulerar i många blodkärl, och bygger upp skadade blod celler och mikroorganismer.
Sickle Cell anemi
Sickle cell anemi är en ärftlig sjukdom där de röda blodkropparna ta form som en krok när det inte finns tillräckligt mycket syre. Detta sker eftersom aminosyran tar platsen för aminosyrans glutamat i hemoglobinet, i de röda blodkroppar, förklaras det av Dr. Alan Lichtin, docent vid Cleveland Clinic Lerner College of Medicine i “The Merck Manual för vårdpersonal.”
Personer med sickle cell anemi har smärtor i mjälten, eftersom sickle cellerna blockerar blodkärlen i mjälten. Detta kan leda till en förstorad mjälte; en bindning av mjälten, under vilken röda blodkroppar är fångade i mjälten, eller en infarkt. En infarkt är när ett organ plötsligt står utan syre. Detta är smärtsamt och skadar mjälten så mycket att folk med sickle celler, vanligtvis har en krympt mjälte redan när de är 6 år gamla.
Hårig Cell Leukemi
Leukemi är en cancerform, ett tillstånd när patienten har för höga antal vita blodkroppar. I håriga cell leukemi, har de höga antal av B-cell lymfocyter, som är en annan typ av vita blodkroppar. Blodets celler kallas “håriga” eftersom de har hårliknande projektioner på cellens yta. Sjukdomen drabbar män fem gånger mer än kvinnor, enligt Dr. Charles Linker, klinisk professor i medicin vid University of California i “Aktuell medicinsk diagnos & behandling.”. Genomsnitsåldern hos människor är omkring 55, när symtomerna först börjar att visa sig. De abnorma celler fyller upp benmärgen, vilket förhindrar de andra blodkroppar från att utvecklas där. Man känner sig trött och är mottaglig för infektioner. Cellerna fyller dessutom upp levern och mjälten. Både organen ökar i storlek och mjälten kan bli enorm. Det kan vara smärtsamt, speciellt om mjälten blir mycket stor.
Smittsam mononukleos
Epstein-Barr viruset orsakar infektiös mononukleos, även kallad körtelfeber eller kyssjuka, drabbar oftast unga vuxna. Viruset infekterar innersidan av munnen, svalget och spottkörtlarna, och sprids från en person till en annan via saliv. Unga vuxna visar oftast inte några symptomer förrän fyra till sex veckor efter att de har blivet inficerade av viruset. De kan känna sig trötta och ha muskelvärk i en vecka eller två innan de utvecklar halsont, stora lymfknutar och feber. Febern brukar att vara i två veckor, men kan hänga i, i upp till en månad. 43 – 64 procent av patienterna, utveckla en stor mjälte i den andra och tredje veckan av sjukdomen, skriver Dr. Jeffrey Cohen, chef för medicinsk virologi sektionen vid de nationella institutet av hälsa i “Harrison’s principer om intern Medicin.” Den förstorade mjälten kan orsaka mild smärta. Det rekommenderas att inte delta i någon form av kontakt sport tills mjälten är tillbaka i sin normala storlek. Om det sker en skada på mjälten kan den spricka, vilket är mycket smärtsamt och livshotande.