Det finns en del situationer i livet som innebär att man inte kan ha ett eget boende utan kanske måste dela rum med en kamrat. För studenter till exempel är detta inte någon ovanlig situation.
Det behöver inte alls vara negativt att dela rum. Ibland kan det vara skönt att ha en rumskamrat, så att man har någon att tala med, och som man kan dela sina tankar med. Problemet med att vara rumskamrater kan dyka upp när det kommer till det ekonomiska. Hyran är sällan ett problem. Där delar man förstås avgiften rakt av, och betalar lika mycket, men när det handlar om hushållsavgifterna kan det bli problem. Om inte båda två äter tillsammans varje dag kanske den som äter på annat håll då och då inte anser att han eller hon ska bidra med lika mycket i den gemensamma hushållskassan.
Alla fasta avgifter som kan komma i ett hushåll är det bästa att dela lika på. Då bidrar båda med samma summa, och ingen kan klaga. När det gäller maten beror uppdelningen på hur det fungerar i hushållet. Även här finns det troligen mat i kylskåp och skafferi som båda använder sig av, och kostnaderna ska förstås delas lika. Det enklaste sättet att dela hushållsavgifterna är om man är så pass förtroliga med varandra att man kan ha en gemensam hushållskassa där båda lägger lika mycket varje månad. Om man då kan handla gemensamt, så att båda har koll på vart pengarna tar vägen, motverkar det osämja och missförstånd.
Ibland är inte två rumskamrater så tajta i sin relation, och då kan det kanske fungera bättre om var och en sköter sin matkassa och köper sin egen mat. Även i detta fall kan man lägga ihop till en gemensam pott för sådant som används av båda, men som man inte använder så mycket av.