Att lyssna är inte ett begrepp som bara innefattar att man hör vad någon säger. Det finns många olika sätt att lyssna, där de sämsta väl kan sägas vara att bara lyssna utan att ta in det man hör.
Men även aktivt lyssnande kan göras på olika sätt, och vilka som används beror både på situation och person.
I vardagslivet använder vi oss av olika sätt att lyssna på, och då är det nog intresse och engagemang som styr vilken teknik vi använder för tillfället, men det finns ju också många situationer, i arbetslivet till exempel när man är tvungen att använda sig av någon speciell lyssningsteknik för att allt ska fungera. Som exempel kan vi ta en rådgivare eller terapeut som måste använda sig av ett reflektivt lyssnande. Dels för att kunna ta till sig och förstå de problem klienten har, men också för att klienten ska få förtroende för rådgivaren och våga ge all information som kan behövas. Genom att använda en reflektiv lyssningsteknik, och genom reflektioner återge både det klienten berättar, och även det han eller hon tänker och känner, visar man att man verkligen vill förstå. Man kan säga att en reflektiv lyssningsteknik förmedlar empati och förståelse. När den som lyssnar, som rådgivaren, reflekterar det man tror att klienten menar, får också klienten möjlighet att förklara sig om lyssnaren inte har uppfattat meningen rätt. Därmed förebyggs missförstånd på ett effektivt sätt.
Lyssnaren sätter helt enkelt ord på det han uppfattar att klienten säger och tänker. På så sätt byggs ett ömsesidigt förtroende upp och samtalet förs framåt på ett konstruktivt sätt.
Reflektioner kan vara av två olika sorter; enkla och komplexa. En reflektiv lyssningsteknik kräver av de flesta en hel del träning, men när man väl lärt sig att använda en reflektiv lyssningsteknik är den mycket användbar.