Detta är en fråga som väl egentligen inte kan ha något svar. Det vore förmätet att döma och säga att någon är dummare på grund av sin åsikt. En ateist är ju en person som tror att det inte finns någon Gud, eller som till och med är tvärsäker på att Gud inte finns. Hur kan man då vara så säker på det?
Ateisten tycker att den religiöse är dum och har helt fel som tror på en Gud som inte finns, medan den troende inte har någon som helst förståelse för ateistens tvärsäkra ståndpunkt. Och kan man inte bevisa att Gud finns, kan man ju heller inte bevisa motsatsen.
Agnostikern har insett just detta; att man inte säkert kan veta. Och skulle det anses som dumhet?
Det borde väl vara så att agnostikern egentligen är den som är minst dum, om man kan tala om dumhet över huvud taget i detta sammanhang. Om man inser att det inte finns bevis, inte är möjligt att hitta bevis är det väl mer klarsynt att erkänna det.
Det finns också olika definitioner på begreppet agnostiker. Den vanligaste är att agnostikern inte är säker på om det finns en Gud eller inte, eller att man inte tagit ställning i frågan. En annan kan vara att man tvivlar på allt utom det absolut säkra; ”Det enda jag med säkerhet vet, är att jag inget med säkerhet vet”. Det finns till och med de som anser sig vara både ateister och agnostiker i en och samma person, och i dessa fall blir det ju mycket konstigt att ställa de båda mot varandra och bedöma eventuell dumhet hos den ena eller den andra. Hur skulle en sådan person då bedömas? Som dummare än sig själv? En är tvärsäker, den andre tvivlar, men dum behöver ingen av dem vara.