För att ge en enkel förklaring skulle man kunna säga att atelektas helt enkelt är när en lungblåsa fallit samman. Man förlorar volym i sin lunga på grund av att någon del av lungan inte har fyllts med luft när man andas in.
Det är i lungblåsorna som det syre man andas in genom lungorna förs ut i blodet. Det syre man andas in ska ju föras vidare ut i kroppen, och detta sker genom att lungorna skickar syret via lungblåsorna till blodet. Det är alltså i lungblåsorna som denna övergång från lungorna till blodet sker. Via blodet skickas sedan syret ut till alla organ i kroppen.
Vid till exempel en lunginflammation är det vanligt att man drabbas av atelektaser. Dessa läker ut när man blir frisk, men under tiden man har atelektaser kan man känna sig trött och orkeslös. Om det bara finns enstaka atelektaser brukar man inte ha så stora problem, men när det blir större delar av lungan som har fallit samman gör detta att man blir andfådd och trött, eftersom kroppen inte får allt det syre den behöver. Efter en lunginflammation är dessa atelektaser bara ett tecken på att lunginflammationen inte har läkt ut fullständigt även om man känner sig frisk för övrigt. Därför brukar man göra en kontrollröntgen lite senare för att kontrollera att atelektaserna försvunnit, och att lunginflammationen har läkt ut som den ska.
Det är dock inte enbart vid lunginflammation man kan drabbas av atelektas. Det finns andra orsaker, både sjukdomstillstånd och skador som kan orsaka atelektas. Symptomen på dessa problem varierar, både med hur omfattande atelektasen är och den bakomliggande orsaken till besvären. Man kan till exempel drabbas av atelektas vid svår astma, om man inhalerar främmande föremål eller om man får slem i luftvägarna efter en operation. Behandlingen varierar också, och är beroende av orsak och utbredning.